Brödet Historia
Bröd är ett gammalt livsmedel och har haft en central roll som basföda för människan över hela världen så länge den varit bofast och brukat jorden. Förutom dess näringsmässiga användningsområde, har brödet varit symboliskt inom religionen. Brödets historia kan dateras så långt tillbaka som till Mesopotamien mellan 8 000 och 6 000 f.Kr., då bröd uppfanns genom en vidareutveckling av gröt. I början var det enbart krossade sädeskorn blandade med vatten till en smet som lagades på glödeller stenhäll. År 2500 f.Kr. uppfanns bakugnen i Egypten vilket ledde till att det första syrade brödet kunde bakas, med öl som jäsmedel och vätska. Bröd blev symboliskt och tjänade tillsammans med gröt och kakor på mjöl som basföda. Brödet blev vidare populärt i antikens Grekland och tillverkades av kornet. Brödet spreds vidare från Grekland till romarriket där det istället för korn bakades på spelt. Omkring år 1 fanns i Rom 119 professionella bagare. Det var i dåtidens kloster som bröden utvecklades.
I Danmark, på Öland och på Gotland började man under tidig medeltid baka jästa rågbröd eftersom väderkvarnen etablerats där. Man gjorde så att brödet fick en tjockare skorpa, vilket resulterade i att det tog längre tid innan det började mögla. Det var under denna tid som kavringen växte fram. I stora delar av Sverige använde man istället skvaltkvarnar, vilket resulterade i att man inte kunde mala mjöl hela tiden utan mest på vår och höst. Det resulterade i sin tur i att man var tvungen att baka bröd med längre hållbarhet. Det var då som knäckebrödet växte fram. Man torkade brödet, gjorde hål i det och hängde det högt för att inte djuren skulle komma åt det. Senare kom en annan revolutionerande upptäckt med surdegen. Överbliven gröt som fått stå i ett par dagar började fermentera och bilda bubblor. När man då började låta bröden jäsa fick man mjukare och luftigare bröd, särskilt med bröd bakade på vete som gav ett starkt glutennätverk och kunde hålla kvar koldioxidbubblorna. På 1900-talet förflyttades brödbaket från hemmet till industrierna. Det förflyttades också från att vara ett hantverk som krävde tid till att bli industriellt optimerat. I industrierna behövde det gå fort och det som tidigare tog ett par timmar att baka gjordes på betydligt kortare tid genom mer mekaniska processer. Brödet får därför också mindre smak och en mjuk, sockerkaksliknande konsistens, utan skorpa som traditionellt bakade bröd har. Bröd användes länge och används än idag på flera ställen runt Medelhavet, för att doppa i buljonger av olika slag. Detta var även sed i Norden och framförallt så i tider av nöd. Detta bruk av bröd gjorde buljongen mer näringsrik. Under dessa nödtider uppkom även nödbrödsorter, såsom av bark eller sav, lavutblandat mjöl och liknande. Ett annat sätt var att späda ut brödet med exempelvis blod, på vilket sätt blodpalten skapades någon gång runt 700-talet. |